Huvudet ner och fötterna upp...

Huvudet ner och fötterna upp! Så känns det för mig just nu. Jag och Ullis är inne i slutfasen av vårt examensarbete, deadline är på torsdag. Vi skriver så att tagentbordet glöder och det kommer nog att bli på håret att vi blir färdiga. Samtidigt så jobbar jag på skolan hela veckan. Eftersom eleverna snart har jullov är det inte många som är motiverade. Det är pratigt och stökigt och det tar på krafterna att hela tiden behöva lugna dem. För mitt i kaoset finns det elever som fortfarande vill jobba. Direkt efter jobbet bär det av hem till uppsatsskrivandet. Min hjärna går på högvarv. Känner mig som en dålig förälder som inte har tid med mitt barn. Jag får trösta mig med att det bara är idag och imorgon kvar innan jag kan pusta ut och bli en bra förälder, sambo och vän igen. Mitt i all stress fick jag mig ett gott och värmande skratt när jag läste min kära vän Annas text om oss 70-talister (vi som överlevde). Den var så träffsäker och igenkännande. På lördag blir det lite skoj i alla fall när Linus och Marika har gemensam födelsedagsfest. Jag säger bara; klackarna i taket!!!