Dimman ligger tät utanför tågfönstret.
Klockan är inte mer än 06.00 och solen börjar att gå upp.
Bild tagen med mobilen.
Ratatouille, 4 personer
1 gul lök
2-3 klyftor vitlök
1 aubergine
1 zucchini
1 röd paprika
1 grön paprika
1 paket krossade tomater
olivolja
salt och peppar
timjan
pasta
- Skölj och tärna grönsakerna i centimeterstora tärningar. Skala och hacka löken och vitlöken. Hetta upp en stekpanna med lite olivolja och stek löken på medelvärme tills den blir genomskinlig. Ha i vitlöken och rör om. Tillsätt aubergine samt lite mer olja, fortsätt sedan med paprikan och till sist zucchinin.
- Häll på krossade tomater, salta och peppra. Ha i timjan. Låt småputtra i ca tio minuter.
- Sätt på en stor kastrull med pastavatten. Salta och ha i en skvätt olivolja. När vattnet kokat upp har du i pastan. Rör om.
- När pastan är al dente häller du av pastan i ett durkslag. Häll tillbaka pastan i kastrullen. Häll på en skvätt olja och peppra lite grann.
- Servera pastan och ratouillen tillsammans på en tallrik.
Mina elever valde att ha i lite grönskaksbuljong för att få lite mer smak i grönsaksröran. Tyvärr hade vi ingen timjan utan valde oregano istället vilket smakade bra.
4 comments:
Mmm... ratatouille! Det lagade vi mycket ett tag i Paris. Fast vi at det med kött eller kyckling.
Är nästan liten avundsjuk pa dina cykelturer pa morgonen, fast det är VÄLDIGT tidigt! Maste vara mysigt att möta morgonen sa där.
Kram Lisa
Ja fy det är tidigt på morgonen. Usch detta är inte min tid kan jag säga. Jag är en vår och sommar människa. Kallt och usligt, 4,6 grader fy sjutton. Mums det lät gott..
Kram till dig/ Anne
Usch vad tidigt! Fy farao för signalfel!!! När jag pendlade med tåg mellan Uppsala-Stockholm blev det signalfel nästan varje dag, höll på att bli tokig!
Ringer dig någon dag...
Kram Linda
Lisa: Det var första gången jag lagade och smakade ratatouille. Det var en positiv överraskning. Kan tänka mig att det är gott till kyckling eller kött, men vi fick tänka på skolans budget och köra med pasta istället. Jag börjar vänja mig vid de tidiga timmarna. Och det är mysigt att se soluppgången fladdra förbi utanför tågfönstret medan jag intar min frukost.
Anne: Jag är inte heller en morgonmänniska men det är bra att vänja sig. Det är i alla fall mysigt att möta soluppgången.
Linda R: Jag avskyr signalfel och tågstrul. Sitter och irriterar mig till tusen. Jag får försöka lära mig att koppla av istället. Hoppas vi ses snart.
Kram Dila
Post a Comment