Wednesday, July 28, 2010

Besök

Nu är vardagen tillbaka här hemma hos oss. I alla fall för Andreas som började jobba igen i måndags. Oliver får njuta några veckor till innan skolan börjar igen. På förmiddagen var han med farmor och farfar till Parkenbadet och badade. Under tiden gick Hilmer och jag till mina föräldrar där min kusin Jimmy från Göteborg var och hälsade på. Han och hans flickvän Michaela och hunden Ella kom igår eftermiddag. Det var jätte kul att ses eftersom det inte brukar bli så ofta, ca 1-2 gånger per år. När vi satt på altanen och fikade hörde vi en stor smäll från gatan i närheten. Av grannen fick vi reda på att det var min lillebror Max kompis som krockat med sin motorcykel. Som tur var gick det bra, hjärnskakning och rejält blåslagen. Måste säga att hjärtat satt i halsgropen. Var orolig att det var lillebror som råkat illa ut men han låg och sov hemma hos tjejen. Ikväll är det bara jag, Andreas och Hilmer hemma. Oliver sover hos mina föräldrar. Pappa och han skulle hyra "Det regnar köttbullar" och mysa med lite chips och filmtittande. Andreas och jag ska titta på "Morden i Midsomer" som vi spelade in igår. Älskar dessa brittiska deckare som "Morden i Midsomer", "Kommisarie Morse" och "Foyles war". Hilmer ligger på sin filt framför tv:n och tränar för fullt. Igår lärde han sig att vända sig från rygg till mage, även om han slog i näsan rejält det första försöket. Men nu går det bättre och bättre...

Midsomer Murders

4 comments:

Linda said...

Men hallå...vart tog Kommissarie Montalbano vägen? Blev det inget denna sommar?

Susann said...

Skönt att det gick bra för killen på motorcykeln! Otäckt...

Malin said...

Vilken mysig dag ni verkar ha haft. Skönt att det gick bra för lillebrorsans kompis, otäckt. Minns för några år sen när en familj satt på altanen och hörde syrener och sa: Fy, vad hemskt, nu har det hänt något. Det var deras dotter som blivit ihjälkörd av en rattfull, fy, vilken mardröm, vad gör man efter något sånt??
Näe, fy vilka hemska tankar, glöm bort dom! Hoppas ni får en toppenkväll, kram Malin

Fröken L said...

Linda R: Ja, var tog Montalbano vägen?

Susan: Ja, jätte skönt. Och att ingen annan blev skadad.

Malin: Gud, vilken mardröm! En förälders värsta mardröm.

Kram Dila

Glöm aldrig det goda som kommer ur svårigheter. Det är bevis på din förmåga och ger självtillit när du står inför nya hinder / Paulo Coelho