Thursday, September 02, 2010

Lunchdate

 Vardagslyx med färska blommor...

Idag har det varit, och är fortfarande, en härlig höstdag med strålande solsken och sån där frisk luft. På lunchen kom min söta kusin Moa hit och gjorde mig sällskap. Hon har nyss börjat första året på gymnasiet och skolan ligger på andra sidan ån, bara fem minuter härifrån. Nu hade hon extra lång lunch och passade då på att komma hit. Hon har börjat på det Samhällsvetenskapliga programmet och har hamnat i en bra klass. Det är fortfarande lite pirrigt med alla nya kompisar, nya lärare, ny skola och en massa läxor. Mycket mer än på högstadiet konstaterade hon. Det var jätte kul att höra om hennes första två veckor på gymnasiet och jag kunde inte låta bli att drömma mig bort till min egen "gymnasiedebut" för många, många, många år sedan. Jag kommer själv ihåg hur pirrigt det var första dagen där jag kom i mina nya kläder; en blågrå tunika, vita ribbade strumpbyxor, blågrå mockakängor med ljusblå sidenband istället för skosnören. Åh, vad fin jag kände mig. Jag läste treårig Humanistisk linje och hamnade i en jätte bra klass. Läste franska, spanska (bytte till drama i tvåan), allmän språkkunskap och konstkunskap som tillval. När jag sedan läste på Lärarprogrammet gjorde jag min praktik på min gamla gymnasieskola. Jag kommer fortfarande ihåg första praktikdagen då jag klev in i lärarrummet. Kändes som förbjudet område liksom, vilket det också var när jag var elev. Då fick man knacka på dörren och snällt be att få prata med den lärare man sökte. Nu var det öppna dörrar och elever sprang in och ut och hojtade på sina lärare. Den första jag mötte i lärarrummet var min gamla engelskalärare, hon kramade mig och sa att av alla elever i min klass hade hon aldrig trott att jag skulle bli lärare. Det hade jag aldrig trott heller. Jag var ingen pluggis utan ganska lat. Lärare var sådana där jobbiga j-vlar. Men, men, man ska aldrig säga aldrig. Jag älskar mitt jobb och skulle inte vilja byta. Sista året under min lärarutbildning fick jag också jobb på min gamla gymnasieskola, dels hade jag en estetklass i historia och så jobbade jag på IV-programmet. Jag har också hunnit med att jobba på min gamla högstadieskola under ett år där jag undervisade i svenska, svenska som andraspråk, hemkunskap och nybörjarengelska. Det har faktiskt varit riktigt kul att få komma tillbaka till sina gamla skolor och se dem från den andra sidan, ur ett lärarperspektiv. Och hade någon berättat för mig när jag gick där, att jag skulle komma tillbaka som lärare. Ja, då hade jag skrattat åt dem...

Min gamla gymnasieskola.
Bild: www.eskilstuna.se

3 comments:

Ferferi in Paris/Gothenburg said...

Det måste vara en sådan lustig känsla. Berätta gärna mer om hur det kändes. Hur ser du på dina elever? Känner man igen sig? Eller har man blivit den där vuxna personen som inte kommer ihåg+

Malin said...

Tänk vad bra att vi inte vet hur livet kommer att bli, tänk vad man hade slagit bakut då när man var ung! Eller om någon hade sagt till Magnus när han var en liten blond tioåring att din framtida fru, hon är 11 år äldre än du, redan gift, har två barn! Haha! Han skulle ju ha blivit livrädd ;-)!
Jag minns oxå första dagen i gymnasiet, jag tyckte verkligen jag var skitcool! Jag hamnade i en ok klass men jag har alltid varit lite av en ansamvarg så jag fick en bra kompis i klassen, det fick räcka.
Kram Malin

Fröken L said...

Ferferi: Jag berättar gärna mer om läraryrket. Kommer snart ett inlägg om det.

Malin: Ja, jag skulle inte vilja kunna se in i framtiden. det är väl lite av tjusningen att inte veta. Dessutom är vi kapabla att ändra ganska mycket i våra liv.

Kram Dila

Glöm aldrig det goda som kommer ur svårigheter. Det är bevis på din förmåga och ger självtillit när du står inför nya hinder / Paulo Coelho