Thursday, February 02, 2012

På gränsen...





www.weheartit.com

På gränsen. Det är där jag står och balanserar just nu. Och jag vill inte ramla över. Inte på något sätt alls. Hilmers dåliga sömn de sista veckorna i kombination med en tuff arbetsbelastning och att jag har svårt att säga nej har gjort att jag är så fruktansvärt trött. Så trött, så trött, både fysiskt och mentalt. Jag börjar att gråta för nästan ingenting och jag glömmer saker. Jag går och lägger mig vid åtta, nio på kvällarna och är ändå lika trött när jag vaknar eftersom Hilmer väcker mig en tjugo gånger per natt. Idag skulle jag ha gått på after work med M på jobbet men jag var tvungen att ställa in i morse, jag kände att jag bara inte orkade, hur trevligt det än skulle ha varit. Ville bara hem. I morgon skulle jag och min kollega Anna åkt tåg till Örebro och gått på utställningen (O)mänskligt på Örebro Länsmuseum som handlar om skelettsamlare, rasbiologer och normer under en tid då rasbiologiska idéer var allmänt accepterade. Men jag ställde in det också eftersom min kropp säger ifrån. Det får bli en annan vecka då jag känner mig piggare. Idag på eftermiddagen under min planeringstid var jag iväg och fick massage (vi får friskvårdspengar och tid till det av arbetsgivaren) och det var fantastiskt skönt och välbehövligt. Min massör sa att det var ett understatement att jag var stel. Jag passade på att boka in en tid nästa vecka också. Nu ska jag äta lite middag, läsa några sidor i Paolo Cohelos nya bok Alef som jag köpte förra veckan och sen blir det nog en stund på spikmattan innan John Blund kommer. Jag längtar efter våren, solens strålar och gula tussilagos. Det är precis vad jag skulle behöva just nu...

5 comments:

Ellinor said...

Usch, sådana där perioder är verkligen inte roligt. Jag tror att vi är många som mer eller mindre går på sparlåga just nu. Hoppas att du får tillfälle att vila upp dig och samla nya krafter i helgen.
Kram

Linda said...

Å, vad jag lider med dig. Jag förstår hur det känns. Vad bra att du ställde in vissa saker men ändå gick på massage! Bra att du bokade in ytterligare en massage. Massor med kramar till dig. Själv är jag tjänstledig i 3dagar för att åka på en avkopplande resa... Gissa varför... Jag har lärt mugg hitta mina varningssignaler och försöker förebygga stressen... Stor kram till dig, hoppas du får en fin helg med dina barn. Kram kram

Malin said...

Fy vad jobbigt, kanske skulle må bra av att vara hemma ett tag, några dagar bara så kroppen får hämta sig lite?
För lite sömn är hemskt, utan sin timmar på natten, ostörda, så börjar kroppen ganska snart att sluta fungera som den ska.
Sitter här med en son som har halsfluss och mår som sju svåra år så även här är nattsömnen obefintlig, men han mår ju förhoppningsvis bättre snart och då får jag sova igen.
Kram

Bloggminglet said...

Hej! Vet inte om du känner till det stora Bloggminglet som kommer att vara den 28:e april i Sthlm? Det är för alla föräldrabloggare och alla har chans att komma, läs gärna mer på vår hemsida! Hoppas vi ses :-)

DILA said...

Ellinor: Tack så jätte mycket! Hoppas du också fått tillbaka lite av energin.

Linda: Tack Linda! Ja, det gäller att se varningssignalerna och ta hand om sig själv.

Malin: Hoppas ni är pigga och krya igen. Jag har faktiskt fått tillåtelse att vara hemma en eller två dagar när jag känner att jag behöver det för min chef. Kanske utnyttjar jag den möjligheten nån dag.

Kram Dila

Glöm aldrig det goda som kommer ur svårigheter. Det är bevis på din förmåga och ger självtillit när du står inför nya hinder / Paulo Coelho