Tuesday, September 28, 2010

En riktig husmor...

 Rotmos och fläsklägg.

Igår kände jag mig som en riktig husmor. Först storstädade jag hela lägenheten och sedan avslutade jag dagen med att laga rotmos och fläsklägg, the real way. För första gången i mitt liv. Det var faktiskt inte speciellt svårt att laga denna rätt. Fläskläggen tog sin lilla tid, ca 2,5 timme, men det skötte sig i princip självt. Lite vatten och kryddor bara och sedan låta det puttra tills köttet var så mört att det släppte från benet. Rotmoset var lika lätt det, ingen skillnad mot vanligt potatismos, bara att man hade i kålrot och morötter också. Vet inte varför jag trott att det skulle vara så svårt. Kanske för att mitt självförtroende när det gäller matlagning inte alltid har varit speciellt högt. När jag var yngre var jag en vandrande katastrof i köket, fråga bara min äldsta och bästa vän Linda R. När vi en sommar var på semester i Lido di Jesolo i Italien lyckades jag nästan sätta eld på vår lägenhet när jag skulle passa pastan som kokade medan Linda tog en dusch. Jag var aldrig speciellt intresserad av matlagning när jag var yngre och när jag sedan blev det så hade jag ett ex som tryckte ner mig rejält i skorna. Varje gång jag försökte laga någonting kom han instormande och tog över och var dessutom också tvungen att berätta att jag absolut hade noll koll på vad jag gjorde och att det dessutom smakade skit. Så då var det lättare att lämna matlagningen till honom. När jag sedan flyttade själv och blev tvungen att laga all mat blev jag stressad och då gick det också ofta fel. Skulle jag koka potatis, värma bruna bönor och steka bacon så blev potatisen sönderkokt, bönorna brände fast i kastrullen och baconen blev svarta. Men sakta men säkert gick det bättre och bättre. Äta var jag ju tvungen att göra, det gick ju inte att springa hem till mamma eller köpa färdigmat för jämnan. Sen hade jag lyxen och turen att träffa min nuvarande sambo och älskling som är superduktig på att laga mat. Matlagning blev ett gemensamt intresse för oss och vi gjorde det ofta tillsammans, och gör det fortfarande. Andreas lärde mig, pushade mig och fick mig att tro på mig själv. När jag sedan efter min lärarexamen fick ett vikariat i svenska och svenska som andraspråk passade rektorn på att fråga om jag också kunde tänka mig att undervisa min klass i hemkunskap. Oh hjälp, tänkte jag men varför inte. Åh, vad kul det var! Ett tacksamt ämne att undervisa i, ett ämne som även de skoltrötta brukar gilla. På mitt förra arbete blev jag sedan ansvarig för hela hemkunskapen och undervisade alla åttor och nior i detta roliga ämne. Nu är det skoj att kunna titta tillbaka i backspegeln och se min otroliga matresa. Från en total katastrof i köket till lärare i hemkunskap! Jag brukar säga till mina elever att kan jag lära mig att laga mat så kan vem som helst göra det. Nu är matlagning ett av mina största intressen och jag älskar att prova nya recept. Går det åt skogen kan jag skratta åt det och så är det upp i sadeln igen för nya roliga försök. Förresten, rotmoset och fläskläggen smakade underbart! Precis som mammas och mormors!

Bild 1: Privat (Made by Dila)
Bild 2-3: www.weheartit.com

2 comments:

Malin said...

Jag känner igen mig jättemycket i det du skriver, för mig har matlagning blivit en passion först på senare år.
Vet du, jag har nog aldrig ätit riktigt rotmos, det skulle jag vilja gör. Jag kokade oxå köttet länge igår, närmare bestämt 4,5 timma och rätten blev jättegod, porterlåda, mums säger jag bara!
Kram

Fröken L said...

Malin: Visst ärdet tur att man kan lära gamla hundar att sitta! =) Matlagning är så kul. Långkok smakar nästan alltid mumma. Matlagning kräver tid och kärlek.

Kram Dila

Glöm aldrig det goda som kommer ur svårigheter. Det är bevis på din förmåga och ger självtillit när du står inför nya hinder / Paulo Coelho