Back in business

Ja, nu är vardagen tillbaka på allvar. Slut på ledighet och frossande i god mat och onyttigheter.  Första veckan på jobbet gick i en rasande fart. Kul att träffa alla elever och kollegor igen. Hilmer tyckte det var jätte skoj att komma tillbaka till dagis och alla kompisar, Oliver var väl inte lika förtjust att börja skolan igen men har nedräkning till sportlovet. Löpträningen har gått jätte bra i veckan, det har både känts bra och gått ganska fort. Tyvärr inledde jag helgen med feber och förkylning och har legat däckad både lördag och söndag. Jag har flyttat mig från sängen till soffan och inte gjort annat än att dricka te med honung, slötitta på tv, läsa och sova. Visst ja, glömde bort hostandet och snörvlandet. Känner mig lite piggare och hoppas att jag kan gå till jobbet imorgon. Har ett viktigt möte imorgon som jag allra helst skulle vilja slippa boka om. Har kurerat mig med ipren, d-vitamin, färskpressad blodapelsinjuice, äpple och blodgrape. Väntar nu på att mannen ska laga burgundisk gryta till middag. Kanske precis vad jag behöver för att bli frisk.

Övertid

Klockan är kvart över sex och jag sitter på jobbet och rättar lite. Övertid, ja jag vet. Försöker att få tiden att gå och då kan man lika gärna göra lite nytta istället. Jag ska snart iväg hem till Maggan och träffa tjejerna i bokklubben. Till denna gång har vi läst Pattis Smiths självbiografi "Just Kids". Det ska bli spännande att höra vad de andra tyckte om den. Själv gillade jag den väldigt mycket. En recension av boken kommer senare.

"Just Kids"

Vad har hänt sedan sist då? Mycket och inget alls. Mest jobb om jag ska vara ärlig. Nedräkningen till jullovet har aldrig varit så desperat som den är nu. Det har varit en tung höst som tagit på krafterna och alla längtar vi efter lov nu, både elever och lärare. Det är tur att jag har så underbara kollegor och vi hjälps åt att hålla humöret på topp trots att energin är låg. Annars då? Oliver har tagit simborgarmärket efter att duktigt ha kämpat med att simma de två hundra meterna som krävs. Både mamma och pappa var jätte stolta. Hilmer har tagit sig ur den värsta trotsperioden. Thank you Gud for that! Han har också lärt sig att räkna till tjugo (är det inte lite väl tidigt att kunna det när man är 2,5 år?). Vi har varit på maskerad när svägerskan som fyller 30 år bjöd in till fest och det var en oförglömlig kväll.

Min snälla vän Linda B lånade mig sina 

magdanskläder som jag hade på maskeraden.

Igår hade vi snöstorm här. Totalt kaos. Tåg och bussar stod helt stilla och lamslog hela stan. Jag tycker dock att det är jätte mysigt med all snö.

Insnöade här hemma

Vi har också firat första advent och därmed också julpyntat lite hemma. Till helgen ska julgardinerna upp, luciatåget fram och lite annat smått och gott också förstås. Nej, hörrni. Nu är det dags att packa ihop och bege sig ut i snön och hem till Maggan för lite äventyr med tjejerna i bokklubben.

Arriverderci!

Bilder: Privata (Made by Dila)

It´s over and I`m alive

Helvetesveckan är äntligen över och jag överlevde med nöd och näppe. Omdömesskrivning in i det sista och en vecka med utvecklingssamtal för en och en halv klass tar på krafterna (har avlastat en kollega vars mamma gått bort). I onsdags hade jag samtal från halv åtta på morgonen till halv åtta på kvällen och resten av samtalen klämdes in på all ledig planeringstid. Men nu är det över och det känns underbart skönt. Nästa vecka är det ämneskonferens i samhällskunskap, gymnasiemässa och Öppet hus men sen blir det ganska lugnt fram tills det är dags att sätta betyg.

Puss

Det var så underbart skönt att få ta fredag igår men jag var så fruktansvärt trött att jag upptäckte på vägen hem att min datorväska (med dator i) var borta. Lätt panikslagen kunde jag till slut konstatera (efter ett telefonsamtal) att den stod kvar i soffan i personalrummet där jag tydligen hade ställt ifrån mig den. Det viktigaste var i alla fall att jag kom ihåg att ta med mig Hilmer hem från dagis på vägen hem. Det blev en skön mysfredag med familjen; god mat och filmmys i soffan (Björnbröder 2). Halv tio låg vi i sängen hela familjen och snarkade ljudligt.

Idag har vi varit på 10-års kalas. Olivers kompis Emil (som också är son till min vän och kollega Anna) firade sin födelsedag. Nio stycken tio-åringar och en liten Hilmer röjde på rätt bra. Lek, spel, tacos, tårta och fika samt film föll alla i smaken. Både födelsedagsbarnet och gäster var väldigt nöjda.

Emil 10 år

Bilder: privata (Made by Dila)

Exhausted

Total avkoppling i badet

Totalt utmattad både fysiskt och psykiskt. Det är så jag känner mig när denna vecka går mot sitt slut. Fredagen var efterlängtad och jag kan säga att jag nästan sprang ut från jobbet när arbetsdagen var över. Vi är inne i en intensiv period på jobbet nu. Massor av rättning, omdömen som ska skrivas och sen dags för utvecklingssamtal. Jag har funderat ganska mycket på mitt yrkesval den senaste tiden. Inte så att jag har ångrat mitt val tvärtom utan mer hur det har förändrats under de år jag jobbat. Det är med sorg jag inser att jag lägger allt mindre tid på själva undervisningen och också planeringen, inte för att jag själv vill det utan för att det krävs att jag måste lägga så mycket tid på allt runtomkring. Jag saknar den där tiden åt själva "artisteriet" som man säger är så viktigt i läraryrket. Och jag vet inte om den nya läroplanen GY11 har underlättat mitt jobb heller. Men trots att jag ibland kan bli otroligt frustrerad att jag inte får ägna mig helhjärtat åt det som jag utbildade mig för så skulle jag inte ens för en dag vilja jobba med något annat. Jag älskar mina kollegor och mina underbara elever och jag kan ofta känna att jag faktiskt gör skillnad för någons liv och det är en otroligt häftig känsla.

Barnen är i Julita hos svärföräldrarna över helgen så när jag kom hem så gled jag ner i ett varmt bad och bara kopplade av. Där låg jag fortfarande när min andra hälft kom hem från jobbet. Gullig som han är så kom han in med ett glas rött till mig, dessutom fixade han en riktigt smarrig fredagsmiddag. I morgon bitti åker jag till Örebro med min kollega och vän A. Vi ska gå på stan och shoppa lite och hon ska bjuda mig på födelsedagslunch (japp, det är snart dags att lägga ytterligare ett år till räkningen). När vi är färdiga ska jag stanna kvar hos min bästa och äldsta vän Linda som bor i Örebro. Det ska bli otroligt skönt att få prata ikapp och så ska det bli kul att få träffa mina fina gudsöner. Det känns som om detta är precis vad jag behöver innan jobbstressen drar igång igen på måndag. Jag längtar tills om två veckor när alla omdömen är skrivna och alla utvecklingssamtal är avklarade. Nej, nu ska jag krypa i säng så att jag kommer upp imorgon bitti och inte missar tåget. Natti Natti!

Jag och Linda på skolavslutningen i 1:a klass. 

Nästa år firar vi 30 år som vänner. 

A good start...

Jag är på jobbet varje dag tio över sju. Den första anledningen till detta är att busstiderna gör att det är den bästa tiden att åka och den andra anledningen är att jag tycker att det är skönt att få dricka mitt kaffe i lugn och ro, planera dagen och hinna beta av en del måsten. Detta har gjort att jag faktiskt jobbar mindre eller nästan inget alls hemma på kvällen. Igår morse beslöt jag mig för att ta med träningskläderna till jobbet. Sagt och gjort bytte jag om och snörde på mig löparskorna och stack ut och sprang fem kilometer. Det var underbart skönt att få springa på morgonkvisten längs ån. Tillbaka på jobbet hann jag duscha , byta om och få min kopp kaffe innan dagen drog igång. Jag måste erkänna att jag var mycket piggare resten av dagen även om jag slocknade ovaggad igår kväll. Det får bestämt bli fler löpturer tidigt här framöver, ett perfekt sätt att minska stressen över all rättning, omdömesskrivning och utvecklingssamtal.

Bilder

Härliga söndag

Vårt frukostsällskap

Vad jag älskar söndagar. Den enda dagen då hela familjen är lediga samtidigt. I morse fick vi sovmorgon då båda sönerna behagade att sova till klockan åtta. Kände mig faktiskt riktigt utvilad när jag vaknade. Efter en skön söndagsfrukost där vi hade sällskap av råbocken ute i trädgården som mumsade på våra växter så bestämde vi oss för att åka till badhuset. Med oss fick vi också min söta kusin Moa. Det blev två intensiva men mysiga timmar av plaskande, bubblande, bastande och jagande av Hilmer. Hilmer är totalt orädd och kastar sig ut från kanten på bassängen. Tur är att han har sina simkuddar och inte blir han rädd när han hamnar under vattnet utan han frustar bara lite och plaskar sedan vidare. Oliver är den totala motsatsen, en väldigt duktig simmare som gärna är på det djupa men ändå är försiktig och eftertänksam. I bilen somnade Hilmer på två sekunder, totalt utmattad. På vägen hem stannade vi vid ett köpcenter och handlade tröjor till Andreas, en ny skolväska åt Oliver och en träningsjacka åt mig. Eftermiddagen bjöd på en smarrig slottsstek som min andra hälft lagade till. Efter maten blev det några timmars rättande. Jag försöker hinna rätta undan allt så att jag kan skriva alla omdömen innan vecka 45 då det är dags för utvecklingssamtal. Men det lär nog bli några timmars övertid i veckan om jag ska hinna med allt. Nu ska jag krypa ner i säng och läsa en liten stund innan ögonen slår igen av trötthet.

Så här trött blir man av att bada

Lite rättning

Bilder: Privata (Made by Dila)

Fredag

Gud vad skönt med fredag och fredagsmys. Att byta om till mjukis kläder när man kommer hem, krama om sönerna, pussa mannen, tända lite ljus och inse att man har två lediga dagar framför sig. Okej då, jag har massor att rätta men bortsett från det då. Fredagsmyset gick den här veckan i italienska färger (som den Italien-älskare jag är). Italiensk mat (pasta med panchetta, aubergine, körsbärstomater, mozzarella och ruccola) och italienskt vin. Att efter maten koppla av med ett glass rött i handen och bara sitta och prata med mannen. Kvällens samtalsämne var att jag fått förfrågan att bli ämnesansvarig för samhällskunskap, historia och religion. Bad mina chefer om att få fundera över helgen och nu har jag ventilerat det med mannen. Lutar just nu åt att jag tackar ja. Vi har inga planer alls för helgen och det känns så otroligt skönt. Vi tar det som det kommer...

Bilder

I denna ljuva sommartid...

Den första pionen slog ut idag.

Jag vet, jag är inte speciellt bra det här. I alla fall inte just nu. Blogga alltså. Jag vet inte riktigt vart tiden har tagit vägen, men dagarna och veckorna har bara rusat förbi. Det har helt enkelt inte funnits tid över till bloggen. Heltidsjobb, universitetsstudier på halvfart och hem och familj. Då blir det inte många minuter över. Har det blivit några luckor så har löpningen fått den tiden. En liten svacka på grund av inflammation i hälsenan men annars har jag hållit i med löpningen. Det har blivit tre, fyra gånger i veckan och ca 4 kilometer åt gången. Jag har också hunnit med skolans årliga löptävling på 6,7 kilometer i regn, där mina elevers mål var att klå mig. Många gjorde det också men några lyckades jag allt komma före. Jag har löpningen att tacka för att jag klarat sista veckornas stress och arbetsbörda på ett någorlunda bra och hanterbart sätt. Rättning, kompletteringar och betygssättning så det stod en upp i halsen, hetsiga elever (speciellt avgångsklasserna) som ville ha det där högsta betyget. Det var en skön pust av lättnad när alla betyg var låsta och betygskatalogerna underskrivna. Studenten var jätte mysig med lärarspex och en fantastisk avslutningsfilm som några av våra mediaelever gjort men det var också en sorglig dag. Det var jobbigt att säga hej då till de avgångsklasser som jag haft. I fredags hade vi sommaravslutning med alla kollegor. Städning på jobbet följdes av golftävling på dagen. Med tanke på att det var ca tio år sedan jag spelade golf senast så gick det ganska bra. Det var i alla fall fantastiskt roligt även om jag till och med lyckades med bedriften att slå bollen bakåt (i en halvmeter högt gräs ska tilläggas). Efter dusch och uppfräschning hade vi avtackning för de som slutar och sen följde middag på en av stans bästa restauranger. När vi var mätta och belåtna återvände vi till jobbet där vi tittade på Sverige-England i fotbolls-EM. Vi stannade sedan kvar på jobbet där vi pratade och körde frågesport som följdes av många glada skratt. Klockan var nog strax efter två när jag stupade i säng. Jag kan säga att jag mådde som jag förtjänade igår men det var det helt klart värt. Nu väntar en veckas ytterliggare jobb med utvärdering och planering inför höstens kurser men sen är det äntligen semester. Och det bästa av allt är att jag nu fått fast jobb och också lyckats förhandla upp min lön så att jag blev någorlunda nöjd!

Mina underbara kollegor Anna och Jocke

Linus och Madde

Mera golf

Studenten

Studenter som väntas på att släppas ut

För vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten....

Bilder: Privata (Made by Dila)

Backsippor

Det har varit en omtumlande vecka med både upp och ner. I slutändan blev det riktigt bra ändå. Jag fick bland annat veta att jag får vara kvar på jobbet ett år till (hade bara tidsbegränsat på ett år) vilket känns underbart skönt eftersom jag trivs med både arbetskamrater och elever. Den preliminära tjänstefördelningen ser bra ut där jag får de kurser jag vill ha och framför allt får jag fortsätta att vara mentor till mina teknikkillar. Det ska bli kul att få följa dem ett år till. Jag fick dessutom godkänt på A-rapporten i Statskunskapen vilket innebär att jag klarat halva kursen, nu återstår bara sista hemtentan som ska in i början av juni. Så summa kardemumma blev det en helt okej vecka ändå.

Idag vaknade vi till underbart väder, i ottan som vanligt eftersom Hilmer är uppe med tuppen. Efter en söndagsfrukost valde Andreas att plantera om tomaterna medan jag stack ut på en löprunda. Det var otroligt skönt att komma ut i skogen men det märktes att jag inte sprungit på en vecka (har mått dåligt i veckan vilket bland annat resulterat i ett besök på akuten). Jag var helt färdig efteråt. Efter det åkte vi iväg på utflykt hela familjen plus moster G, morbror D och kusin Moa. Vi åkte till ett naturreservat mellan Eskilstuna och Strängnäs där det på en ås växer massor av söta backsippor. Vi var inte ensamma utan flera andra hade gjort som vi, packat fikakorgen och gett sig ut i solen. Hela sluttningarna var täckta av lila backsippor, helt fantastiskt att se. Naturligtvis åkte kameran med och användes flitigt. På vägen hem stannade vi vid en handelsträdgård och köpte en björnbärsbuske och en buske Taybär (som är en blandning mellan björnbär och hallon). Jag tittade också lite på olika magnoliabuskar, kan inte bestämma mig för vilken jag vill ha. Men det lutar åt en stjärnmagnolia. Eftermiddagen och kvällen tillbringades ute i trädgården  och avslutades med en härlig grillning. Imorgon är det jobbdag som vanligt för mig men Andreas och barnen är lediga. Det blir väl någon brasa framåt kvällen...

På väg upp för sluttningen.

Moster G med kameran i högsta hugg.

Moster G och Hilmer

En djurkäke som oliver tog hem och 

som han ska ta med och visa för klassen.

Vildsvin? Kossa?

Fikapaus

Hela sluttningen full av backsippor

Bilder: Privata (Made by Dila)

Citronträdet innan det blev omplanterat i ny kruka.

Blommorna doftar ljuvligt.

Första citronen.

Jag har med åren lärt mig att älska söndagar. Tidigare var det en dag som var förknippad med en massa ångest, särskilt framåt eftermiddagen och kvällen när man sakta insåg att helgen strax var över. Nu är det en dag som jag uppskattar och njuter av. Söndagen är den enda dagen på veckan som vi alla är lediga tillsammans (Andreas jobbar ju halva lördagen) och därför är söndagen den dag som vi prioriterar att vara tillsammans hela familjen. Idag har vi hunnit med en hel massa saker. Tack vare Andreas, fick jag en skön sovmorgon vilket var välbehövligt. Förmiddagen ägnade vi åt att pyssla lite hemma. Vid lunch bar det av ner på stan där vi uträttade några ärenden och inhandlade byxor till både Andreas och Hilmer. Vi mötte upp med Linus, Marika och Elsa för en mysig fikastund på stan. Det var trevligt och vi fick höra om deras flyttbestyr i går. Efter fikat åkte vi till Plantagen och sen Växtriket (där vi också sprang på moster G och kusin Moa) där köpte vi skydd till pallkragarna (så att inte rådjuren ska äta upp det vi odlar, de har redan smaskat av mina penséer), ny innerkruka, ytterkruka, citrusjord (till citronträdet), tulpaner och påskliljor. När vi kom hem lagade Andreas hemmagjord pizza av degen som stått och jäst sedan i morse. Hilmer har varit lite kinkig och mammig hela dagen och inte velat äta något mer än frukost, en banan och en festis. Han har ingen feber och jag misstänker att det är nya tänder som spökar. Snön har vräkt ner hela eftermiddagen och kvällen så då har jag passat på att tända ljus och beta av rättningshögen. Nästa vecka har eleverna påsklov men jag ska jobba några dagar (mån-ons). Imorgon åker jag in till jobbet och pluggar på förmiddagen och vid lunch har jag ett möte med Socialtjänsten. Nu tänkte jag krypa i pyjamasen, måla naglarna och ägna mig åt min bok. Med andra ord söndagsmysa...

Friday at last

Oj, vad dagarna går snabbt. De bara svischar förbi. Var tar tiden vägen? De senaste två veckorna har gått i ett rasande tempo. Omdömesskrivning (200 för att vara exakt), massor av rättning, utvecklingssamtal och mina studier (fick godkänt också på inlämningsuppgift 2 som var ett lagstiftningsärende). Inte konstigt att tiden har gått så fort. Trots att det har varit mycket och fortfarande finns en hel del post-it-lappar att bocka av (min räddning) så är jag mindre stressad än jag var för några veckor sedan. Jag har tagit tag i motionerandet genom att ha power-walkat varje dag sedan förra helgen. Det är otroligt skönt och ett bra sätt att tömma skallen. Dessutom är det dumt att inte passa på när vi bor så fint som vi gör och har naturen in på knuten. Bra också att mina "nya" löparskor kommer till användning. I måndags kväll när jag var ute och gick var det alldeles ljummet ute. Jag var så trött, arg och frustrerad och gick i ett rasande tempo, det var sååååå nära att jag började springa (första gången på typ 15 år) men jag tog aldrig det där sista lilla steget. Nu känns i alla fall inte löpningen så långt borta. Ett par veckor till med power-walking och sen så, då... När jag kom tillbaka hem hade stressnivån sjunkit rejält och mitt dåliga humör som bortblåst. Idag blir det en paus från motionerandet men imorgon är det dags igen. Nu har mjukisbyxorna åkt på och jag sitter med ett glas rödvin i handen, mannen står bredvid mig och lagar fredagsmiddagen. Ikväll är det bara fredagsmys som gäller. Bjuder på lite bilder från skogspromenaden förra lördagen, och ja, jag älskar träd (ekar är min favorit).

Önskar er alla en mysig fredag och en underbar kväll! 

Bilder: privata (Made by Dila)